Vår

Det har blivit ett skifte och där det förut var mörkt är nu ljust. Folk vänder sina ansikten mot solen och allt det frusna böjer sig för våren. Mina barn har plockat blommor som nu står i glas på köksbordet. Från fotbollsplanen hörs skratt och gungorna vajar lite i vinden. Girigt söker man värme utmed husväggarna. Det har varit kallt länge. Mörkt. Men det är över nu. Det är vår och snart sommar. Då finns det inga skuggor att våndas i. Inga kalla händer och frusna öron. Längtar till filten på gräsmattan, efter kaffetermosen och bullarna, efter sand i skorna och kvällsmaten på balkongen. Men snart är vi där. Ljuvligt.

Skriver bok

Ville bara meddela att jag skriver en bok... därför är jag disträ och frånvarande. Därför är uppdateringen här skitdålig. Boken tar all min koncentration nu och ska få göra det till den är klar. Kommer droppa in då och då, mest för dagboks anteckningar inte så mycket texter-

Jordbävningar och sånt..

Det är jordbävning i Japan, människor drar efter andan, ändå är det Thailand som det pratas om mest. För där fanns det många svenskar, i Japan bara några. Slår man upp jordbävningar kan man läsa om sådana som skördat runt 800.000 liv. Visste du det? Inte jag heller, men nu vet jag. I bla Rwanda sker folkmord och mass- slakt, folk dör som flugor i rebellernas händer varje dag. Jag hör ingen prata om hjälpsändningar dit.

Haiti pratas det om, tack och lov eftersom hela stället numer inhyser barn i stort sett.. och sen har ju Mikael Persbrandt varit där och om han.. ja ni förstår. Men så här håller det på det, väljs åt dig vad du ska veta mer om, vad du ska bry dig om. Man tar hand om de sina, ju mer svenskar det involverar ju större nyhet för oss. Sorgligt. Undrar om amerikanarna hade strömmat till Japan om inte så stor del av ekonomin är knuten just dit..? Eller är jag orättvis nu? Tror faktiskt inte det. Tyvärr

Att beskydda de sina

Jag försvarar mina barn. Beskyddar de mina. Som en lejoninna. Familjen är den kärna jag utgår ifrån. Som en mamma. Som alla mammor borde. Men så är det ju inte, eller hur? Gång på gång ser man hur mödrar omilt puffar sina barns behov åt sidan för att sätta sina egna först. Tvingar sina små att bli en jämnårig. Vidrigt.

Jag tycker inte det är okej när man ser tolv- trettonåriga flickor bete sig som en tjugoåringar. Det är inte ok att skicka sina små söner till affären med inköpslistor. Det handlar om ansvar som vi har som vuxna. De har ett helt liv med vuxenhet. Bevara dom för guds skull..

Jag blir så frustrerad när man hör föräldrar gulla och dalta med barn enbart för att vinna på det själva. Nej jag är inte felfri, jag gör misstag, det hör till. Men inte medvetet, det är skillnaden.

Aldrig medvetet.

Om man istället kunde se sina barn.. och man, flickvän eller vad man nu har för social status bli något heligt, något man jobbar för, något man ömmar för så kanske vi inte skulle ha femtonåriga flickor som släpper till för vem som helst. Vi kanske kunde stärka våra söner, och kanske kunde vi undvika en del problem som är fullständigt onödiga.

Eller? Vad tror ni?

Regn

Idag är en tung dag, livet i mig är som livet på min fönsterruta. Regn. Tungt.

Jag går hand i hand med sorg och vrede, han är mig nära, min älskare.

Passionerat slänger han runt mig och viljelöst följer jag med, orkar inte kämpa.

Jag har byggt bo i en källare och jordlukten sticker i näsan.

fruktan är min ovän, vredgat är mitt sinne.

Jag är inte feg, jag knäböjer aldrig inför dig. Aldrig på knä.

Jag följer dig med blicken och en dag ska vi mötas ansikte mot ansikte, du vet det också.

Vi dansar runt varandra.

Idag är sommaren långt borta, min själ behöver solen.

Jag riktar mina ögon mot himlen

och ber.

För jag kan inget annat

vet inget annat.

Någonstans återvänder ett svar

och når mig

bara jag väntar

Blä för vinter

Åh vad jag längtar till sommaren! Är så trött på snö, kallt och.. blä. Längtar till linne, kjol och att fika ute! Jak till och med längtar efter getingar och sånt.. Barnen har tröttnat på att leka ute och jag kan inte klandra dom. Ett halvår drygt.. med snö... usch. Idag ska jag skriva på boken, måla vägg, dricka te och blänga ilsket på det som är utanför fönstret..

Av jord är du kommen..

Idag var det begravning. Det var vackert, stillsamt och rofyllt, så som hon skulle velat. Alla vi som var där kommer sörja henne något oerhört. Hon är hos farfar nu, den tanken ger tröst. Hon är sida vid sida på honom igen, så som det var i livet så är det nu i döden.. Lite symboliskt är det att hon begravdes på alla hjärtans dag, varje dag med henne var just det, ett hjärtas dag.