torsdag 25 november 2010

jul

Mörkret smeker snön där ute och inget ljuvligare finns än det. I alla fönster glimmar tusentals stjärnor, sjunger löften om mirakel. Det är hemligheternas tid. Då de små gläntar på dörrar, prassel av julklappspapper lukten av gran. Utanför viner vinden, inne är det värme och glögg.

Om jag blundar riktigt hårt kan jag låtsas att allt är okej. Jag kan låtsas att alla fick mirakel, att ingen satt ensam. Att alla barn fick nyfiket rota i skåpen på jakt efter klappar. Blundar jag riktigt hårt kan världen bli perfekt om så för en liten stund.

Önskar att alla barn fick en jul utan föräldrar som slocknar i soffan, en tid av kramar. Du är där ute, du som aldrig fick uppleva stillheten i en julnatt. Aldrig blev smekt över kinden, aldrig drack för mycket julmust. Du finns, din historia är smärtsam och verklig. Vad jag ber för är att du talar. För du var inte ensam, du är inte ensam.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar