måndag 3 januari 2011

uppmaning till vuxna

Överallt runt mig hör jag barn. Skratt, sånger men också tårar, vånda. Vad gör vi mot våra små? Pappan i trappan brevid dricker sina drinkar när sonen är i skolan och ingen vet vad som händer med den pojkens själ när han kommer hem. Eller han på gården bakom vars hand lämnat märken på sin lilla flicka. Alla dom som ligger och lyssnar efter fotsteg på nätterna. Och så du och jag.
Vi som vet. Vi som sviker.
För vi är tysta. Vi blundar.
Hur ska de någonsin förlåta oss för att vi lämnade dom där..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar